Skytteln som följer trasslet: Minna Berglund om Anna Boghiguian, Kritiklabbet (2017)

10 April 2017

Vävda andetag, eller flätade vindar: ordleken i Woven Winds återfinns redan i utställningens titel. En associationskedja som löper över flera olika betydelser samtidigt. Anna Boghiguians första och klart sevärda soloutställning i Sverige äger rum på Index. Det lilla utrymmet försöker härbärgera ett tätt installationsverk som tematiserar den globala bomullhandelns historia. Vid första anblick har jag svårt att ta till mig det jag ser, men berättelserna träder allt eftersom fram; invecklade, hoptrasslade.

Boghiguians bakgrund som illustratör blir tydlig i hur relationen mellan text och bild etableras. Bokens format vecklas ut i rummet; en blandning av skrift, collage, akvarellteckningar, urklippta porträttfoton, bomullsplantor och uppspända bomullstrådar. De skulpturala momenten är spretiga, kanske hade de behövt mer rymd. På väggarna snirklar sig handskriven text fram; ibland läsligt, ibland oläsligt. Jag kliver in i en anteckningsbok, den är personlig men inte privat, fylld av tankelinjer och reaktioner. Texten kräver omläsningar; citat, poesi, revolutionärer, filosofer och musiker blandas. Samspelet mellan text och bild skapar i någon mening en ömhet som är inbjudande då flera sinnen aktiveras, verket öppnas upp. Ett förflutet som tystats av det koloniala historieskrivandet, antecknas, tecknas och aktualiseras.

(…)

See the text in full in the Kritiklabbet website.